28 januari
Har varit en väldans bra dag, bortsett från att min lilla älskling (valpen) rev ner en spegel och skar sig på tramddynan. Inget allvarligt alls som tur är.
Premiärtur på en väldigt understimulerad, otroligt taggad polle idag. Efter ca 5 sek i sadeln kom första sparken. Efter ca 50m drog han en bockserie, från skritt utifrån blå himmel. Började med en sväng på ridbanan mestadels för att känna på hästen hur han var (och kanske lite dels pga av hans överskottsenergi). Lyssnade väldigt fint till vikthjälper och skänklar, något av ett minus kändes i munnen. Han tog som aldrig "tag i bettet" utan man fick som aldrig ett slut på hans form. Han blev lite småirriterad i samlingarna och när man begärde för mycket och slängde väldigt mycket med huvudet. Nästa gång provar jag med martingal, dels för hans viftningar men också för att han kanske blir lite stabilare.
Fick mig även en markkänning under ridturen. På grund av utrustningsfel (sadelgjorden, hehe) så hamnade sadeln helt åt helvete så jag hade två val. 1, sitta kvar i sadeln och falla med hästen eller 2, att slänga/kasta/sitta av ofrivilligt och istället bara falla själv. Utan att tänka valde jag såklart alternativ 2. Kändes mycket mer tilltalande. Alltså en utav anledningarna till att jag hatar syntetsadlar, stropparna är gjorda med ett plastöverdrag så sadelgjorden "åkte ur läge" dvs, släppte ur hålet så ena sidan var helt lös. (Var inte så när jag gick ut, hände alltså under ridturen, stroppen måste alltså ha varit vikt uppåt under vulstret.) Hur som helst klarade jag mig utan skador, och söta Tejpen stod bara stilla och kollade väldigt konstigt på mig. Kerstin skrattade. Jag med för den delen.
Avslutade med galopp längs botniabanan. Och det var något som var uppskattat! Hann väl ungefär galoppera två språng innan han drar världens bockserie, och satan vad han tog med ryggen. Har han samma ryggteknik i hoppningen så har vi en stjärnpolle här kan jag tala om! Fortsatte en bit bortåt, vände om och fattade ny galopp, som väntat efter en bit så drog han något glädjesprång/capriol liknande, öronen spikrakt framåt och tyckte att livet lekte. Jag bara skrattade så jag knappt fick luft, sjukt kul, har verkligen saknat busturerna med en mongopolle! Samlade upp honom och avslutade med att han fick länga ut galoppen ordentligt för att komma ifatt Lillen och Kerstin.
Glad och trött häst när vi var inne, den buffliga Tejpen som stått på gången när vi gick ut var som bortblåst. Tror inte hästen rörde sig en cm ens, han bara stod och sov. Väldigt nöjd och och ryttare trots "avfallning" och mycket luft mellan hovar och mark. Känns så sjukt kul att komma igång ordentligt med ridningen igen. Dels för att det är något att jobba med, samt att det faktiskt finns riktiga framtidsplaner, om jag vill. Just nu är bara mina tankar, ta körkort, dra in hästen till surf, tränatränaträna, så vi kan komma ut på tävlingsbanorna!
Fick mig även en markkänning under ridturen. På grund av utrustningsfel (sadelgjorden, hehe) så hamnade sadeln helt åt helvete så jag hade två val. 1, sitta kvar i sadeln och falla med hästen eller 2, att slänga/kasta/sitta av ofrivilligt och istället bara falla själv. Utan att tänka valde jag såklart alternativ 2. Kändes mycket mer tilltalande. Alltså en utav anledningarna till att jag hatar syntetsadlar, stropparna är gjorda med ett plastöverdrag så sadelgjorden "åkte ur läge" dvs, släppte ur hålet så ena sidan var helt lös. (Var inte så när jag gick ut, hände alltså under ridturen, stroppen måste alltså ha varit vikt uppåt under vulstret.) Hur som helst klarade jag mig utan skador, och söta Tejpen stod bara stilla och kollade väldigt konstigt på mig. Kerstin skrattade. Jag med för den delen.
Avslutade med galopp längs botniabanan. Och det var något som var uppskattat! Hann väl ungefär galoppera två språng innan han drar världens bockserie, och satan vad han tog med ryggen. Har han samma ryggteknik i hoppningen så har vi en stjärnpolle här kan jag tala om! Fortsatte en bit bortåt, vände om och fattade ny galopp, som väntat efter en bit så drog han något glädjesprång/capriol liknande, öronen spikrakt framåt och tyckte att livet lekte. Jag bara skrattade så jag knappt fick luft, sjukt kul, har verkligen saknat busturerna med en mongopolle! Samlade upp honom och avslutade med att han fick länga ut galoppen ordentligt för att komma ifatt Lillen och Kerstin.
Glad och trött häst när vi var inne, den buffliga Tejpen som stått på gången när vi gick ut var som bortblåst. Tror inte hästen rörde sig en cm ens, han bara stod och sov. Väldigt nöjd och och ryttare trots "avfallning" och mycket luft mellan hovar och mark. Känns så sjukt kul att komma igång ordentligt med ridningen igen. Dels för att det är något att jobba med, samt att det faktiskt finns riktiga framtidsplaner, om jag vill. Just nu är bara mina tankar, ta körkort, dra in hästen till surf, tränatränaträna, så vi kan komma ut på tävlingsbanorna!
Kommentarer
Trackback
