fanvabra.blogg.se

Blev uteritt idag med lillskrutten. Pigg och glad med lite protester och åsikter ibörjan från hans sida, men sedan kom vi överens utan problem. Red med martingal och det var en stor postiv skillnad. Det märks verkligen att han trivs med att börja jobba och röra på sig igen, på samma sätt som jag trivs med att satt igång med ridningen igen. Imorgon blir det återbesök och ett dressyrpass på ridbanan väntar den lille. :-)

Eventuellt att vi anmäler oss till klubbtävling den 17:e på surf, ska in och träna lite till veckan så jag får prova skutta lite på honom så ser vi hur vi ligger till. Känns otroligt skoj och jag är supertaggad på alltihop!! Har verkligen fäst mig vid denna polle.

Idag är det varmt ute, på gott och ont. Hoppas inte hästarna får allt för mycket snöstyltor, dock brukar faktiskt deras snösula vara ganskaeffektiv. 
Har varit ute o rastat hunden, har kokat kaffe och nu gör jag också ägg. Något jag börjat med. Mamma skulle plocka upp mig efter dom var klar på sjukhuset, sedan bär det av till Stöcke för att leta bland annat en martingal och lite andra saker. 

Klockan är fem i elva och Samme har redan somnat. Jag som själv inte kan sova förrän iallafall efter ett, sitter kvar uppe och tittar på TV, kollar facebook, lyssnar på musik, bloGGarr etc. Imorgon ska jag ut till Tejpen och rida igen! Känns kul, är jättetaggad. Ska söka reda på en martingal imorgon innan jag åker som jag kan ta med och testa honom med. Förhoppningsvis hittar jag några nya knappar på honom. Samme ska offra sig till att följa med och fota någon dag också, lär väl inte bli i helgen men inom snar framtid hoppas jag.

Nu ska jag vänta på att the big bang theory ska börja, sen blir det sleep för mig, gn världen! 

Mätt och belåten, nyätit ungsgratinerade rotfrukter med lövbiff. Väntar på att kaffet ska bli klart, sen slappa med min älskling. Det är otroligt tråkigt att vara hemma på dagarna. Idag var den mest händelserika dagen på länge. (Eller sedan i går men endå). Det känns att det är vardagar och man längtar endå till helg. I helgen kommer Aron och hälsar på från Stockholm så det blir trevligt. Fredag ska jag ut och kriga med Tejpen, har även en tanke att kanske gulla in mig hos mamma och fara dit imorgon. Hoppas det går för sig. :-)

Nu ska jag och Moa trotsa vädret och åka iväg i stormen i hennes räcer mot bland annat Mio och kika på lite inredning. Vovve får vara ensam hemma ett tag, får se om han river hela lägenheten den här gången.

Får lite dåligt samvete över att jag inte gått någon långprommis med vovven än. Men vädret är så inte tilltalande att jag tror att jag skippar det idag. Får pyssla om och busa med honom inne istället. Vad gör man inne en dag som denna? Det är pissväder, skit på TV, datorn vill man ju bara kräkas på för att man egentligen använder den alldelens för mycket, finis slutar inte förrän halv fem, vad faeeen ska jag roa mig med tills dess? 

Jag har ingen kamera just nu. Har sålt min iPhone och har numera en gammal jäkla skittelefon från Samsung. Jag kan inte ta emot mms, och en kamera är såklart inte ens att tänka på. 
Detta innebär att jag inte har någon musik när jag är ute och går/springer. Det tar bort motivationen till att röra på sig till 100% kan jag lova. Det är mission impossible att springa utan musik.

Problem nr2, har ingen kamera. Vilket innebär att jag får använda gamla bilder och inte ta några nya, dels på mig själv eller nya saker osv. Tråkigt som det låter, så saknar jag det faktiskt. Jag har jättelänge velat ta kort på rosorna jag fick av S här om dagen, för dom är fruktansvärt fina, men såklart, det går inte utan kamera. Häromdagen hade jag en bra dag utseendemässigt (länge sen sist) så jag ville ta kort, men icket. Har ingen kamera :( 

Så, när jag fyller år vill jag ha två saker:
Något man kan spela musik på, och en kamera. Snälla mamma, pappa, madde, conny, samme och resterande jag känner. Ge mig det. Tack på förhand.

Det stormar bokstvligt talat ute. Jag som hade tänkt ta mig en lång prommis och hälsa på någon runt i stan, såg då fint ut imorse när jag vaknade. Insåg snabbt när jag kommit ut att jag hade extremt fel, så idag vistas jag nog inte ute några längre stunder. 

Kan förövrigt tala om att träningsvärken är på topp idag. Min kropp måste straffa mig. Eller jag som straffar den som har chillat alldelens för länge. Tur iallafall att det är en "skön" värk. De flesta förstår nog vad jag menar. 

Så dagens problem kommer se ut som följande (problemet: vem jag måste muta/hota för att utföra dessa uppgifter)
Vad ska jag göra till middag? Vem ska rasta hunden? Vem ska diska? Borsta hunden? Dammsuga? Torka golven? Ge mig massage?(Samme) Hålla mig sällskap? Osv. 

Näfan, refill på kaffe nu

Ett sista nattinlägg innan jag släcker och somnar med mina pojkar. Det har varit en lugn kväll med träningsvärken från hell, försökte mig på att gulla till mig en massage men det gick inte igenom. Nu ligger jag i sängen med världens finaste pojke sovandes på min ena arm, vilket gör det lite svårt att skriva. Vill inte flytta på den för då kanske han vaknar (L)

Till och med i sömnen får han med jämna mellanrum för sig att pussa på mig och säga jag älskar dig. Vilken pojke jag har. 

Nykäkat middag med finis, nu är det kaffedax och sedan ska vi rejsa iväg till Strömpilen en snabbis och köpa ett par leggings bland annat. 
Idag har jag kört mycket bil, tittade på huset och sedan åkte jag och mamma iväg en sväng för att fördriva tiden tills  Sammis slutade. Kikade in på hans kontor en sväng och fick se hur det ser ut på Momentum också. 

Har under dagen upptäckt att jag har träningsvärk av ridningen igår. Var rätt väntat men ändå oväntat. Efter ridningen kändes det helbra och jag var tvärsäker på att jag skulle slippa träningsvärken. Dock hade jag fel, två månader utan ridning var tydligen för lång tid. :-)

Blev väckt av vovven i vanlig ordning runt 10, går morgonprommenad, gör kaffe, dricker kaffe medan jag slötittar på något otroligt värdelöst på TV, sedan gör jag mig iordning för dagen. Det är mitt standardschema varje morgon nu mera. Och inget ovanligt idag. Allt ovan är avklarat och jag väntar på min syster och mor, vi ska åka och kika på Maddes och Connys nya hus. Hus, ja min syster och hennes sambo har alltså köpt ett hus. Och jag som nyligen flyttat till lägenhet. Känner mig otroligt liten ibland. Snart blir man väl moster också, vem vet..

Tjugo i tolv är klockan, en sovande Samuel bredvid mig, musik i mina öron och en hund vaktandes nedanför sängen. Just nu i detta tillfälle känns det bra. Ville bara skriva det och minnas när det känns mindre bra. 

Just nu har jag lust till att göra så himla mycket. Framförallt har jag en sjuk tagg på att träna. Nu när jag förhoppningsvis kommer komma igång ordentligt med ridningen är det problemet, eller den längtan, ur världen. Känns så himla bra att fått tillbaka det något tappande intresset som varit under en tid. Efter turen idag känns det som jag går på moln och vill bara till stallet och träna tillbaka till där jag slutade. 

Och det är just det här, den här känslan som jag vill ska hålla i sig. Att gå från botten till (nästan) toppen känns fantastiskt kul. Jag vill göra saker igen! Vilket var länge sen jag ville. Allt jag vill är att vara glad.

Har varit en väldans bra dag, bortsett från att min lilla älskling (valpen) rev ner en spegel och skar sig på tramddynan. Inget allvarligt alls som tur är.

Premiärtur på en väldigt understimulerad, otroligt taggad polle idag. Efter ca 5 sek i sadeln kom första sparken. Efter ca 50m drog han en bockserie, från skritt utifrån blå himmel. Började med en sväng på ridbanan mestadels för att känna på hästen hur han var (och kanske lite dels pga av hans överskottsenergi). Lyssnade väldigt fint till vikthjälper och skänklar, något av ett minus kändes i munnen. Han tog som aldrig "tag i bettet" utan man fick som aldrig ett slut på hans form. Han blev lite småirriterad i samlingarna och när man begärde för mycket och slängde väldigt mycket med huvudet. Nästa gång provar jag med martingal, dels för hans viftningar men också för att han kanske blir lite stabilare.

Fick mig även en markkänning under ridturen. På grund av utrustningsfel (sadelgjorden, hehe) så hamnade sadeln helt åt helvete så jag hade två val. 1, sitta kvar i sadeln och falla med hästen eller 2, att slänga/kasta/sitta av ofrivilligt och istället bara falla själv. Utan att tänka valde jag såklart alternativ 2. Kändes mycket mer tilltalande. Alltså en utav anledningarna till att jag hatar syntetsadlar, stropparna är gjorda med ett plastöverdrag så sadelgjorden "åkte ur läge" dvs, släppte ur hålet så ena sidan var helt lös. (Var inte så när jag gick ut, hände alltså under ridturen, stroppen måste alltså ha varit vikt uppåt under vulstret.) Hur som helst klarade jag mig utan skador, och söta Tejpen stod bara stilla och kollade väldigt konstigt på mig. Kerstin skrattade. Jag med för den delen. 

Avslutade med galopp längs botniabanan. Och det var något som var uppskattat! Hann väl ungefär galoppera två språng innan han drar världens bockserie, och satan vad han tog med ryggen. Har han samma ryggteknik i hoppningen så har vi en stjärnpolle här kan jag tala om! Fortsatte en bit bortåt, vände om och fattade ny galopp, som väntat efter en bit så drog han något glädjesprång/capriol liknande, öronen spikrakt framåt och tyckte att livet lekte. Jag bara skrattade så jag knappt fick luft, sjukt kul, har verkligen saknat busturerna med en mongopolle! Samlade upp honom och avslutade med att han fick länga ut galoppen ordentligt för att komma ifatt Lillen och Kerstin. 

Glad och trött häst när vi var inne, den buffliga Tejpen som stått på gången när vi gick ut var som bortblåst. Tror inte hästen rörde sig en cm ens, han bara stod och sov. Väldigt nöjd och och ryttare trots "avfallning" och mycket luft mellan hovar och mark. Känns så sjukt kul att komma igång ordentligt med ridningen igen. Dels för att det är något att jobba med, samt att det faktiskt finns riktiga framtidsplaner, om jag vill. Just nu är bara mina tankar, ta körkort, dra in hästen till surf, tränatränaträna, så vi kan komma ut på tävlingsbanorna!

Jag skriver endast, enbart och bara för min egen skull. Over and out

Igår blev det ingen ridtur. Mamma har gjort illa skallen så hon blev sängliggande hela dagen så jag och finis åkte förbi Sörmjöle en snabbis på kvällen och hälsade på och kikade in stallet osv.

Nu dricker jag kaffekaffekaffe och slänger i mig nått som ska kallas frukost vilket i detta fall består av fruktsallad från gårdagen. 

Igår runt 12 (på dagen) knackar det på dörren och en dyngpackad kompis åt sammis kommer. Dom hade tydligen festat hela natten och han hade själv åkt hem och fortsatt. Varför vet jag inte då det kändes lite meningslöst att sitta hemma själv och supa. Han höll oss sällskap några timmar med pizza och massa snack, innan han sedan somnade på vår soffa runt halv 3, och var totalt omöjlig att väcka så han vaknade "pigg" runt halv elva på kvällen igen. Däriemellan hade vi alltså hunnit vara till Sörmjöle fram och tillbaka samt tvätta älsks bil. Hans första komentar när han vaknade var "jaha, ni sitter då på samma ställe än" Vilket innebär att han inte ens märkt att vi varit borta i några timmar. Var ju perfekt, ha en hundvakt som inte ens är medveten om att han är det. :PpPPp

Nu väntar jag på att min mor ska komma så vi kan brumma ut till Tejpen så vi kan ut och leka lite i snön. Får se om jag sitter kvar, då han tydligen varit väldigt pigg & jag som inte ridit på ca 1 månad. Jag har abstinens!!


ps, Tejpen heter Beyond Belief. Bättre sent än aldrig. 

Sitter som en påse potatis i soffan med fötterna på bordet. Kaffe bredvid mig och musik i öronen. Jag hade velat säga att det är en bra dag, för det borde det vara. Men jag vet inte. Jag skulle vilja säga och framförallt intala mig själv att allt är bra men det skulle vara en lögn. 

Har gjort bort vovvens morgonprommenad, min frukost och kaffe. Väntar på att min mor kan vakna så jag ev kan övningsköra till Sörmjöle och rida Tejpen. Nu dax att borsta gaddarna, lär förmodligen skriva och bokföra min tur på lilla plutten så jag antar att jag kan säga vi hörs sen!

If I was perfect
Then this would be easy
Either road's plausible
On both I could drown
I walk through the center
With no rules to guide me
I realize it's difficult
But now I can see

There's gotta be another way to go
A way that's much more feasible
A combination of all these lives
A central path without choosing a side

I may not be perfect
But I've always been true
I may not be worthy in your eyes
Climb up from the bottom
For the last time
The last one the last one
The last time

Jag håller fullkomligt talat på att bli tokig. Inte för att jag har en blogg, men jag är så otroligt rastlös på dagarna, det är ett under att jag inte börjat tugga på soffan än. 
Att gå från att jobba ca 230h/månaden till att göra ingenting (gå meningslösa långa promenader och diska) är inget jag rekomenderar. Så jag antar att det bidrog lite till mitt nystartande av denna otroligt intressanta blogg. Och för att det är rätt kul att läsa sen. Och bra förvaring av bilder. Och för att jag måste få ut lite av mina hetstankar. Lite allt möjligt helt enkelt. 

Nu är det bara en timma kvar tills min dag börjar. Dvs, jag får sällskap och någon att prata med. Har märkt att Sacke ej är så rolig att föra en konversation med, får så dåliga svar

 

Diskdags, peace